05.30.08
men vafan?
Skrev värsta inlägget, trodde jag hade publicerat det och pingade men nu syns det inte!? Jaja, får felsöka om en stund, nu måste jag sätta fart med annat. =(
Slutstation? Stenkyrka, Gotland
Skrev värsta inlägget, trodde jag hade publicerat det och pingade men nu syns det inte!? Jaja, får felsöka om en stund, nu måste jag sätta fart med annat. =(
Usch vad jag är dålig på att uppdatera bloggen!
Men vi (tokzan och jag) har i alla fall tillbringat några dagar i Helsingborg. Vi åkte i onsdags och kom hem igår. Där var vi och hälsade på iafnutt och mitt lilla barnbarn (tänk att jag är mormor! *hehe*), som jag såg live för första gången.
Jädrar i min lilla låda, vilken söt unge! Och snäll. Och nöjd. Och söt. Och mysig. Och go’. Och så var han så jävla söt också, skrev jag det? =P
-
Idag är det måndag och nu skall jag sätta fart med sista packningen (har redan packat en hel del), skruva ner hyllor och förbereda för flytten som går av stapeln på lördag. Äntligen!
I torsdags när vi var ute och shoppade i Helsingborg, så ringde det en snubbe och snackade med mig om sommarjobb. Jag har ju sökt en hel del jobb på Gotland kan jag säga, men antingen så har jag inte hört ett smack eller så har jag fått de vanliga svaren: “tack för din ansökan, men…” Men i torsdags ringde en i alla fall och snackade med mig om ett jobb som personlig assistent. Nu är det ju brukaren som har sista ordet, men jag håller tummarna för att det här kan bli något.
Jobbet ligger på Fårö, så i det här läget blir ett bilinköp första prioritet, så nu har jag en Ford Scorpio på G som jag hoppas kan bli något. För utan bil, blir det inget jobb. Inte på Fårö i alla fall.
-
Nu skall jag och tokzan iväg och hämta hennes ID-kort och pass som är klara. Vi tar även en sista runda och tar med oss några banankartonger hem. Inte så kul om man inte har tillräckligt att packa ner all bråte i.
Fy fan vad skönt det skall bli att det äntligen, snart är dags att flytta. Snart är vi gotlänningar, jag och tokzan.
Har du en och en halv timme över? Kolla den här filmen då: “Life After People” från History Channel. Intressant. Som fan.
Google Earth, vet vi väl alla vad det är (om inte, klicka på länken).
Nu lanserar Microsoft WorldWide Telescope, där vi kan kolla in rymden, antingen med guidad hjälp eller bara kasta oss ut själva i det okända. Själv skall jag genast bege mig och ta hem programmet, så fort jag har skrivit klart det här.
Det ryktas även om att Google har ett Google Ocean på G också, vilket kan bli riktigt spännande… eller not? Själv vill jag nog helst inte veta vad som kan dölja sig i det djupa under mig, när jag simmar i havet.
Allt detta läste jag i dagens Aftonblad.
Till alla som tror att de äger sina ungar och tror att de kan bestämma över vad de skall tycka, tänka och bli i framtiden. Mycket tänkvärda ord:
Era barn är inte era barn.
De är söner och döttrar av Livets längtan efter sig själv.
De kommer genom er men inte från er.
Och fastän de lever hos er, tillhör de er ändå inte.
Ni kan ge dem er kärlek men inte era tankar ty de har sina egna tankar.Ni kan hysa deras kroppar men inte deras själar.
Ty deras själar vistas i morgondagens hus
som ni inte kan besöka, inte ens i era drömmar.
Sträva att efterlikna dem, men försök inte att göra dem lika er.
Ty livet vänder inte tillbaka och dröjer inte hos den dag som flytt.-Kahlil Gibran-
Nu när vi snart får trädgård, så måste vi ju införskaffa en del trädgårdsgrejer:
I morse var jag verkligen uppe innan tuppen ens hade börjat fundera på om han skulle väcka alla vid sju eller ta en stilla sovmorgon. Jag var uppe och studsade redan klockan 05.10, drack mitt morgonfika, rökte min sista cigarett, läste tidningarna och kollade mail.
Vid 06.24 begav jag mig sedan ut på min berömda Djulö-runda med cykeln. Djulörundan är för övrigt drygt 7,7 km och i morse tog den 31 minuter att trampa runt. Den där jävla allén som bara är så jäkla dryg (men fin) är bara den ca 1,3 km lång och i stort sett spikrak.
På vägen hem cyklade jag förbi en mack för att kolla om de kanske kunde tänka sig att öppna klockan sju, denna härliga lördagsmorgon. Men icke då! Så jag cyklade hem igen, röksugen som fan förstås, eftersom ciggen var slut… alltid så när man inga har.
Och nu har jag precis kommit hem igen (en gång kom jag hem två gånger *hehe*). Tog en sväng till Konsum och köpte ciggisar och hämtade två banankartonger, för nu är det lika bra att börja packa och rensa ordentligt. All skit skall bort, även om jag får separationsångest så är det ju faktiskt bara prylar. Prylar som egentligen bara står där eller ligger i skåpen, men som jag aldrig använder. Alla dessa prylar behöver jag ju inte, så de skall bort. Och jag vet också att när jag väl har gjort mig av med allt onödigt, så kommer allt kännas lättare, både vad gäller att bära när vi väl flyttar och faktiskt också i sinnet. hur konstigt det än låter.
Litet feng-shui-feeling blir det och det är aldrig fel.
Här är en herre som bara ser bättre och bättre ut för varje år som går. Att han gör asbra musik, är inget minus. Tydligen har han värsta scenshowerna också (kolla också in den här) där han går i taket, ja promenerar alltså *hehe* med sin dotter.
Här är i alla fall Solsbury Hill
En grej som jag längtar som fan efter, är nyrökta flundror. Finns det något godare än att få smocka i sig ett par nyrökta flundror? Det skall jag njuta av i sommar nere på Gotland. Inte bara en gång…
Jag kanske till och med kan lära mig konsten att röka dem själv? Det skulle ju vara guld värt.
Rökt flundra. Mumsfillibabba.
Skrev ju om Perrelli i förra inlägget och vad hittar jag inte nu då, när jag sitter och går igenom tidningarna denna tidiga morgon, om inte en artikel om just roboten. (Bra ord för övrigt, för hon liknar mer än robot än en människa.)
Man undrar ju, eller i alla fall så undrar jag, vad det är som får brudarna att göra om sig, spruta in massa gifter i kropparna här och där, förstora brösten så de står rätt ut (även när de ligger ner och det ser fan inte klokt ut!) och allt vad de nu gör… why?
Hur påverkar alla dessa botoxgrejer kroppen i framtiden? Ingen som vet, men man (jag) kan ju ana. Det säger ju sig själv att massa skit i kroppen som inte skall vara där och då speciellt giftigt skit, aldrig kan vara bra. Skall bli jävligt “spännande” att få se dessa brudar i framtiden, när kroppparna börjar säga ifrån. Skyll er själva, säger jag bara då.
Och vad är det som gör att “alla” (nu är det ju inte alla, tack och lov, några av oss har ju faktiskt gett fan i att följa denna stereotypa modegrej, som bara är sååååå jävla sjuk!) vill se ut som just stela, läbbiga robotar?
Att göra om sin kropp och sitt utseende, är ju inte precis som att köpa någon dyr modegrej i klädväg. De gör ett ingrepp i kroppen för att “passa in” i detta dussinutseende, där alla strävar efter att se likadana ut. Säger det igen, det är sååååå sjukt! Och för att inte tala om hur jävla vidrigt det ser ut.
Nä, fram för unika utseenden och våga vara dig själv, hur du än ser ut.
Uppdatering kl 12:44
Kan ju inte göra en del III av Perrelli-bruden, då skulle ni ju tro att jag är besatt av henne och riktigt så illa är det ju inte. Bryr mig egentligen inte ett skit *hehe* men tycker att det är synd som fan att folk inte fattar hur sjukt det här beteendet är, med alla botoxgrejer hit och implantat dit.
Hittade en artikel i Aftonbladet nu också, om att hon ser ut som en transa.
Jag ramlade över Charlotte Perrellis blogg och där hade hon precis lagt upp den nyinspelade videon till låten “Hero”. Urtrist video för det första, och för det andra: hur ser människan (?) ut egentligen? Stel, konstlad och rent av läbbigt utseende har hon, det ser nästan ut som om hon kommer direkt från en skräckfilm.
I uttagningen i melodifestivalen tyckte jag mest hon liknande en drag show-artist, men nu vettefan… Hon ser ut som en stor fejk, hela hon. Kolla själva får ni se
Morning. Det är tomt i skallen idag, en aning mer än vanligt faktiskt. Vet inte vad jag skall skriva om just nu. Sitter här med fikat och skall snart iväg till jobbet. Jobbet suger. Jag hatar mitt jobb men det är bara att bita ihop och le. Snart flyttar vi i alla fall och då får jag förhoppningsvis ett trevligare, roligare och mer intressant arbete, om inte annat så får jag en trädgård att ta hand om… och så får jag hjälpa min hyresvärd L med litet småjobb på hans hus och hans trädgård. Och så skall det sågas och huggas ved inför vintern, så att sitta och dega framför datorn och spela töntiga spel som Zuma blir nog snart ett minne blott. Jag orkar inte heller göra radbrytningar och stycken när jag skriver. Jag är trött. Vill bara sova. Skall vila en stund på eftermiddagen idag. Men innan dess så skall tokzan och jag ner till polisen och ansöka om pass till henne och sedan måste jag till ÖB och köpa schampoo. På ÖB har de schampoo för tio kronor flaskan. Tänk på det ni, ni som köper samma schampoo på Ica eller Konsum för minst det dubbla.
Har druckit mitt morgonkaffe nu, sytt i knappar i skjortan och skall bara in och borsta tanden se’n drar jag iväg till dagens arbete. Men innan arbetet så tänker jag ta en liten motionscykelrunda på sisådär 40 minuter. Det är väl en bra start på dagen om något?
Istället för att dränka den här bloggen med milslånga inlägg med bara bilder i, så har jag nu fixat en fotoblogg. Länk till den finns i sidebaren, men du kan också klicka här, så kommer du dit. Den är precis nyligen uppdaterad.
Nyss hemkommen från Djulörundan, vilken nästan tog en och en halvtimme idag, mot normala 35-40 minuter. (Att gå den tar ungefär en timme och fyrtiofem minuter.) Att det tog sådan tid idag beror ju endast på att jag har stannat litet överallt för att fota, så ni skall få se delar av vad jag ser när jag cyklar den.
Nu håller jag på att ladda in bilderna i datorn, det blev hela 142 stycken bilder tagna denna morgon! *hehe* Tack gode gud för minneskort!
Det är skitbra med digitalkamera, man kan klicka och klicka på allt man ser och behöver inte tänka på att filmen snart tar slut, att det blir dyrt att framkalla och vad det nu var man tänkte på, på nittonhundratalet.
Nu är det bara att knäppa och knäppa och hoppas på att något av de alla bilderna på samma motiv blir bra. Nu skall jag gå igenom alla bilderna och redigera dem, sedan skall ni få se delar av vad jag såg, denna underbara morgon. Och jag kan säga att jag var långt ifrån ensam på min morgonrunda. Jag tror halva Katrineholm var ute och njöt av denna underbara vårmorgon.
Söndag. Bäst att få ner det på pränt, så att detta dagvilla tänkandet kanske kommer rätt. Söndag idag. Och inte vilken söndag som helst heller. Idag är det strålande väder. Fåglarna kvittrar och verkar pigga här utanför i parken. Lika pigg känner inte jag mig och inte kvittrar jag heller, för inatt har jag sovit uruselt. Vaknat ungefär varannan timme, legat och vridit och vänt för att försöka somna om. Vetesjutton varför och jobbigt är det, när det är så.
Jag har i alla fall varit vaken en stund och gjort min lilla morgonritual här vid datorn och med en mugg kaffe; kollat mail och läst litet i tidningarna. Men det var inte mycket nytt att läsa såhär tidigt, så det har väl inte hänt alltför mycket i världen inatt. Kanske lika bra det, med allt elände vi har läst om senaste veckorna, med försvunna och mördade ungar och andra ungar som har blivit inlåsta. Vad är det för jävla sjuk värld vi lever i? Lås in förövarna, plåga dem sakta så de verkligen får lida och kasta bort nyckeln.
Idag är det nog tvättdag. Jag skriver nog, för minnet suger kamelpung. Jag bokar en tid och glömmer alltid att skriva upp vilken dag och tid jag har bokat, när jag väl kommer upp, så det skall jag kolla nu när jag drar ut på min cykelrunda. Ingen idé att vänta med den, så jag tar den nu och får nog se ett relativt tomt Katrineholm, för jag tror inte att det är så många fler ute nu på morgonen, än kanske någon hundförare som skall ut och pinka jycken. Klockan är ju bara litet efter sju och det är söndagmorgon.
Det känns som söndag idag, men det är det ju inte, tack och lov. Varför det gör det är nog mest för att tokzan och hennes loverboy E kom hem igen, efter att ha varit hos pappsen i Rimbo. De brukar dyka upp här på söndagar, när de har varit iväg någonstans, men idag kom de alltså tillbaka på en lördag.
Idag har jag inte gjort så mycket. Inte ens cyklat eller jo, det har jag ju, men ingen lång Djulörunda, utan bara till affären och hem igen. Men inte raka vägen dock, tog en liten omväg, så en liten cykeltur blev det i alla fall.
Detta gjorde jag mitt på dagen och hela eftermiddagen spelade jag igenom Zuma “tillsammans” med Ninna-sonen. Han satt hemma hos sig i Roslagen och jag här i Katrineholm. Vi spelade med 30 minuters intervaller, spelade spelet i 30 minuter, tog en liten paus och jämförde hur långt vi kommit och hur många poäng vi fått. Naturligtvis vann han med hästlängder, som alltid när vi spelar spel. Men vi slog i alla fall ihjäl några timmar tillsammans, trots avståndet.
Jag har fortsatt att rensa ur skit ur skåp och lådor, så nu är det snart bara packningen kvar som återstår. Men först skall vi hämta hem tillräckligt med banankartonger, tokzan och jag. Jobbigt att stå med packningen halvfärdig och inte kunna packa mer, bara för att vi saknar kartonger.
Och sist men inte minst för dagens rapport: Nu har jag ett minneskort på hela 2GB! Äntligen! Så i morgon bitti skall jag ta mig ut på ännu en Djulörunda, ta med kameran och fota litet på vägen. Om det inte regnar.
Det här med att rensa, packa och dra vidare till nya trakter, är inget nytt. That’s me. Vet inte om det är någon gammal tattar-ådra i mig som spökar eller om jag bara har det inom mig ändå, att vilja förnya (se från annan
vinkel) omgivningarna och förflytta mig?
Oftast så byter jag helt ort, men det har hänt att jag har flyttat inom samma port, som nu senast för litet drygt ett och ett halvt år sedan. Då flyttade vi upp en trapp, bytte min trea mot en skitmysig tvåa. Men nu är det snart dags att lämna den, för egen kåk (visserligen hyrd sådan, men ändå “egen”) med tomt ute på vischan, ja till och med så långt bort som över havet skall vi, den här gången. =)
Jag har litet tråkigt just nu, så jag skriver ner vilka adresser jag hittills haft i mitt liv, där jag har varit folkbokförd. Kan bli kul det här, det lär ju bli några stycken.
Ja ni ser, det blev en jävla massa adresser! Och snart blir det repris på en av dem; Stenkyrka - Gotland. Som ni kanske har sett, så har jag underrubrik “Slutstation? Stenkyrka, Gotland” i bloggen. För är det så att just Stenkyrka blir min slutstation innan jag lägger näsan i vädret eller kommer jag packa ihop och draga vidare ännu en gång? Ja, den som lever får se.
Något som är otroligt bra med att flytta, det är att man hela tiden har utrensningar i hemmet, något man kanske inte annars skulle göra förrän garderober och källarytrymmen hotar med att brista i brist på just utrymme.
Nackdelen är att det är ett helvete med att packa ner allt, bära kartongerna och sedan ta reda på dem också, när man har packat upp skiten.
Det är alltid två sidor av samma mynt. Yin och Yang. Svart och vitt.
Tog mig iväg på Djulörundan glad i hågen och med kameran med i högsta hugg, tänkte visa er litet av vad jag ser, när jag skrider flott fram med cykeln.
Första stoppet blir “nere på stan”, där jag tar ett gratisex av dagens Metro

Strax efter cyklar jag förbi tokzans ena skola (ja, hon har lektioner både på Citygymnasiet och på Duveholmsskolan).

Och här är själva skolbyggnaden

Efter det cyklar jag vidare genom Stadsparken och där kan man se detta

Och sen blev det inget mer! Hade totalt glömt bort att jag inte har något minneskort i kameran, så det fick endast plats ynka åtta kort! Inte undra på att minneskort behövs när det är så litet minne i själva kameran.
Men nu är det så fiffigt ordnat, så nu skall ju tokzan in till Siba idag, för att lämna in sin dator på lagning och på Siba har de 2GB’s minneskort för 129:- och det skall hon köpa med sig hem till mig. Hoppas att hon kommer håg det nu bara…
Lika bra att skriva lista och bocka av efter hand. Lovar mig själv att hela listan skall vara avbockad till tidiga eftermiddagen. Jag börjar med det “jobbigaste” och det är faktiskt Djulörundan. Så jag tar och sticker iväg på den redan nu, så är den gjord.
Segt idag. Seg dator också. Vet inte vad det är för “fel” på datorn, men det går så jävla segt. Har kollat bandhastigheten, och den verkar OK. Men för att ta det säkra före det osäkra och för att det var längesedan, så har jag gjort en liten genomgång i maskineriet nu.
En liten diskrensning är gjord. Något jag alltid brukade göra åtminstone en gång i veckan förr, men som nu är evigheters evigheter sedan senast och jag vet inte varför det har blivit så.
Startade också upp spyboten och drog igenom datorn ett varv och den hittade ingenting.
Under tiden den sökte efter skitfiler och snokande spionprogram, så hann jag diska och packa ner pärleriet. Det blev en banankartong. Ja, inte bara pärlor då förstås, jag fick plats med litet annat skit också i samma kartong. Så nu har jag fyra stycken färdigpackade banankartonger och fler lär det ju bli…
Varför har man så mycket pruttlar för?
Nu verkar datorn må litet bättre i alla fall. Det var säkert något med bandbredden som strulade tidigare idag, för det var segt som sirap. Dags att ta en liten eftermiddagslur tror jag. Samla krafter så att jag orkar packa åtminstone ett par kartonger till senare. *blink*
Sista gången jag ser förstamajtåget från min balkong här i Katrineholm. Nästa år vid den här tiden bor jag på vischan och där är det nog väldigt ont om en syn som denna.

Detta påminner mig förresten om när jag var liten skit och vi bodde på Fleminggatan i Stockholm. Då satt jag i fönstret och såg vaktparaden tåga förbi nedanför på gatan, varje söndag tror jag att det var.
Men som sagt, på landet finns det varken vaktparader eller förstamajtåg. Nä, vi får nog uppleva naturen istället, ödsliga gårdar där det en gång var full rulle med bland annat; kor, grisar, höns och stora åkrar med milslånga betesrader. Nu har de flesta lagt ner. Ladugårdarna står tomma eller blir ombyggda till något helt annat än vad de en gång byggdes upp för. Betesraderna lyser med sin frånvaro, vilket jag faktiskt är tacksam för. *hehe* Att hacka betor var en av de sysslor jag verkligen inte gillade, de somrarna jag tillbringade i Stenkyrka. Men det måste göras, så det var bara att bita ihop, ta sin hacka och bege sig ut i havet av betor.
Jag har fastnat på king.com. Spelar mest Jungle Bubble som en galning. Kan inte sluta. så det blev inget packande och rensande hemma idag… men det är ju en dag i morgon också. *fliin*
tokzan och hennes loverboy E har åkt till Rimbo, till hennes pappa idag. Det är inte alltför ofta hon är där nu, men idag fyller han år, så då passar hon på och så skall de in till Stockholm och till Siba på fredag för att lämna in hennes laptop på lagning. Den har nu tappat all kontakt med det trådlösa modemet, så nu skall det bli spännande att se om hon hinner få tillbaka den innan vi flyttar till Gotland. Nästan så att man skall sätta någon krona på att det inte kommer att ske. Man har ju hört hur lång tid det tar att få tillbaka just datorer och liknande, när det en gång blir fel på dem.
Datorn är inte ens ett år och problemet började som glappkontakt, bara några månader efter hon hade köpt den (nu är det inte ens glapp längre - bara dött) så det bästa vore ju att få ut en ny, men det kommer ju aldrig att ske.
Härhemma kommer aldrig mer en HP-dator innanför dörrarna kan jag säga. Vi hade en stationär som det blev glappkontakt i, “bara sådär”, en vacker dag och så nu hennes laptop. Glappe-di-glapp, där också!
Vad pysslar HP-folket med egentligen?
PS. HP får ingen länkning i bloggen av mig. Det är de inte värda, tycker jag.
Idag är det valborg, amatörernas afton. Själv kommer jag att sitta hemma, tror jag, om jag inte våldgästar grannen en stund i kväll. Vi får se.
På schemat idag står; rensa garderoberna, packa ihop hela pärleriet (jag kommer i alla fall inte att göra fler smycken innan vi kommer ner till Gotland) och så skall jag packa ihop/rensa det sista i källaren, vilket inte är så mycket och går fort.
-
Just nu tycker jag väldigt synd om M&M, som har förlorat alla bilderna från D’s födelse och några dagar framåt, då deras minneskort till kameran blev helt fucked up. Teknikens under va? Så jävla typiskt och just sådana bilder som man aldrig kan ta om heller. *#¤”!&%*
Jag tycker också synd om Ninna-sonen, som går igenom en jobbig period just nu, då hela hans liv vänts upp och ner. Tänker och funderar mycket på honom och just nu önskar jag att vi bodde lika nära varandra som vi gjorde innan Lillis och jag flyttade ner hit, till Katrineholm. Nu är det mer än 20 mil mellan oss… inte så jäkla långt ändå, men jag har ingen bil och är ständigt på ruinens brant, så det blir långt.
Jag skulle sett till att han kom hem var och varannan dag, fikade och spelade litet Maxi-Yatzy med mig. Att jag i 95% av alla våra Yatzy-matcher, åker på stordäng, har ingen betydelse. Det är nästan mysfaktor på, när vi spelar. Vi sitter och småsnackar litet om livet, mästrar och psykar varandra för att sänka och ta hem segern, nästan alla medel är tillåtna. *hehe* Jag saknar våra Yatzy-möten Ninna! =(
-
Ungarna växer upp och blir stora och skaffar egna familjer men när det strular i deras liv, så är det jobbigt. Man vill ju att de skall ha det bästa, må bra och att de skall glida fram som på en räkmacka. Nu gör väl mina äldsta ungar nästan det, men det finns ju vägbulor ibland, så mackan glider åt sidan och då är det jobbigt för en gammal mamma. Men å andra sidan så är livet ingen dans på rosor hela tiden, fast jag vill att det skall vara det, i alla fall för ungarna, varje dag, året runt i hela deras liv.
Kan man beställa fem räkmackor (en till varje unge och en till barnbarnet) som glider fint i mål, utan att ta avvägar?
Idag är det precis en vecka sedan jag blev mormor till en liten, njae förresten, så jävla liten var han inte. Han vägde 4.180 gram och var hela 55 cm lång! En vecka sedan är det i alla fall.
Grattis till mig som blev mormor för första gången, grattis till D som tittade ut och grattis till M&M (iafnutt med sambo), D’s föräldrar, grattis till mina ungar som blev mostrar och morbror. Grattis som fan till alla!
Idag skall vi ner till fotografen och ta kort på tokzan. Trots att hon blir 18 år i höst, har hon fortfarande inget leg. Men det skall vi ändra på nu. Idag blir det alltså fotografering och in till banken för att beställa ID-kort.
ID-kort är bra. Då slipper jag följa med som något jäkla frimärke i framtiden, om hon skall hämta paket på posten eller nå’t. Och så kan det ju vara bra att identifiera sig med, om det skulle behövas. =)
I sommar skall hon och hennes kille E, dra till Polen också och dit borde det räcka med att visa upp en identitetshandling… för inte behöver man väl ett pass om man bara skall till Polen?

Uppdaterad 2008 04 28 kl 21:25
Till Polen behöver man visst pass eller ett nationellt ID-kort som utfärdas av polisen, fick jag till svar av Polska ambassaden, när jag kontaktade dem. Nästa anhalt blir polisen, där vi tar och fixar ett pass. Lika bra att ta ett pass, man vet aldrig var man hamnar i framtiden och priset är detsamma som för ett nationellt ID-kort: 400:-
I fredags öppnade Elgiganten här i Katrineholm och ett av öppningserbjudandet var en digitalkamera för 499:- så det köpte jag. Plus ett minneskort på 1 GB som jag betalade överpris för, hela 349:- tror jag att jag gav. tokzan ringde mig i fredags, hon skall själv köpa sig en digitalkamera i morgon, men hon väljer en dyrare sort och stödjer Onoff istället, nåja, hon ringde i alla fall och berättade att det minsann fanns 2 GB’s minneskort för en spottstyver av vad jag gav för mitt hos någon annan firma som jag inte kommer ihåg namnet på. Men eftersom jag hade pluppat i mitt minneskort i kameran redan och därmed brutit förpackningen, slängt den och varit ute med soporna, så var det bara att svära en harang och låta livet gå vidare.
Egentligen skall jag inte köpa något mer nu, innan vi kommer ner till Gotland, bara för att ha så litet med mig som möjligt och få en nystart. Nystart för mig är att byta boendeort, byta ut litet möblemang, porslin och annat och som genom ett trollslag förändras livet radikalt… ett tag. =P
Och att flytta till Gotland utan bra kamera? Nä, det finns inte. Är det någonstans i hela Sverige som det finns så mycket att fota, så är det väl just på Gotland? Nu tänker jag inte så mycket på naturbilder i skogen, där alla vidriga spindlar bor precis. Nä, det finns andra naturer och så finns det byggnader och så hela stora havet!
Och så har jag ju smyckena. De måste jag få bra bilder på, så att jag kan visa dem utan att skämmas, när jag lägger ut dem till försäljning.
Av den lilla enkla anledningen köpte jag mig en liten digitalkamera.
Vad blev det för märke då? Jo, det blev en Pentax Optio E35. Den tar kanonbilder, i alla fall bilder som blir mer än bra nog, för mina ögon. Jag är nöjd. Som fan.

Uppdatering 2008 04 28 kl 21:12
Idag lämnade jag tillbaka det asdyra minneskortet till Elgiganten. Finns ingen som helst anledning att köpa ett 1 GB’s minneskort för hela 349 pix, när det finns bra mycket billigare. Onoff har ett för 99:-. Tyvärr slut för dagen, men det kommer ju in igen.
Det Lillis köpte, 2 GB för 149:- finns hos Media Markt. Men det har vi inte här i stan, så det får bli Onoff, eller så väntar jag helt enkelt och låter tokzan köpa ett på Media Markt åt mig, nästa gång hon är i Norrköping.
Jag sitter ju inte i sjön precis.